Foto: Jessica Nildén

Att tänka på när du vistas i vår natur – om renar och renskötsel

Här i den nordligaste delen av landet är kontrasterna många och vackra. Solen lyser dygnet runt under de intensivt vackra sommarmånaderna. Midvintertid härskar polarnattens magiskt blåa ljus, där månen och stjärnorna lyser upp landskapet. Eller det sprakande norrskenet som hänför dig i olika färger. Här finns äventyr och aktiviteter under alla årstider. Njut av vistelsen, ljuset, upplevelserna och ta vara på naturen och djuren.

Du befinner dig i ett rikt kulturlandskap där renskötande samer brukar marken för renskötsel med tillhörande traditionella binäringar.
När du besöker Kiruna in Swedish Lapland och vår rika natur och kultur, önskar vi att du bidrar till ett ansvarsfullt agerande med respekt och omtanke för djur, natur och kultur. På så sätt kan vi tillsammans värna om en hållbar och vis utveckling I harmoni med andra näringar och kulturer.

Sju samebyar inom Kiruna kommun
I Kiruna kommun finns sju samebyar; Könkämä, Saarivuoma, Lainiovuoma, Vittangi, Laevas, Gabna och Talma. En sameby är det geografiska område där renskötseln bedrivs, men även en sorts administrativ enhet. Var du än vistas och vad du än upplever inom destinationen befinner du dig på samisk kulturmark. Renskötsel har bedrivits i området under hundratals år i sin nuvarande form.

Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring I det samiska samhället. Det är inte bara ett sätt att få en inkomst – den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet. Alla samebyar har sina egna områden där deras renar betar.

När du vistas i kulturlandskapet i närheten av renar är det viktigt att renen får ro att beta, vila och idissla. Honorna, som kallas vajor, har kalvar under vår och försommaren, vilket gör att de är extra störningskänsliga. Om renarna blir skrämda kan de under sommartiden förlora viktig betestid inför den långa vinterperioden och då kan svält eller undernäring uppstå.

Årscykel
För att renskötseln ska bedrivas måste tillgången till olika betesområden finnas tillgängliga för samebyarna. Allt eftersom årstiderna förändras vandrar renen mellan olika betesområden beroende på tillgången till föda. Därför bygger renskötseln på en form av nomadiserat arbete, där de renskötande samerna följer renens naturliga förflyttning eller samlar ihop hjordarna för att driva de till rätt betesmark. Landskapet inom kommunen används för bete, flytt och kalvning. Även klimat och naturens tillgångar påverkar renskötseln såsom vegetation, väder och nederbörd.

Under april och maj börjar renskötselåret. Kalvarna föds och vajorna (honrenar) söker sig till platser med gott om bete. Juni är en lugn månad, där renarna kan bygga upp och återhämta sig efter den långa vintern. Renarna börjar även förflytta sig upp mot högfjället där det finns bra bete, färre insekter och där de kan få svalka under varma sommardagar. Kalvmärkningen sker även under denna period. Sommarmånaderna är viktiga för att bygga upp muskelmassa och fettlager för att överleva kommande vinter.

Vaja med renkalv Kiruna Swedish Lapland

Vaja med sin kalv, foto: Jessica Nildén

Innan renen går in i brunstningsperioden i september, samlar de renskötande samerna in sarvarna (hanrenar) för slakt. Under september och oktober börjar de första frostnätterna och snön komma. Renarna söker sig till andra områden för att beta. Under förvintern, november och december, vandrar renarna till vinterbeteslandet. De renskötande samerna samlar in dem och delar upp renarna till vintergrupper och slakt. Vintergrupperna hålls åtskilda under vintern för att kunna nyttja betet på bästa sätt. Om vinterbetet blir dåligt kan akut stödutfodring behövas. När renskötselåret slutar i april påbörjas vandringen till kalvningsplatserna. Renarna har sina naturliga trivselområden, där de ofta stannar i hjordar. De naturliga områdena minskar när andra intressen gör anspråk på marken.


Några bra saker att tänka på vid möte med renar:

Att samla ihop en renhjord kräver hårt arbete och kan ta flera dagar. En oplanerad skingring eller störning av hjorden får konsekvenser. För renskötarna kan detta innebära att flera dagars arbete går förlorade, vilket resulterar i merkostnader och mindre intäkter. Det påverkar även renens välbefinnande och överlevnad.

När vi vistas på den unika kulturmarken kan vi hjälpas åt att skapa livskraftiga förutsättningar för samebyarna, kulturen och renskötseln genom att:

• Välja att vandra, springa, cykla och köra skoter efter befintliga leder. Det minimerar risken för att störa renens betesro.
• Hamnar du i en renhjord sitt gärna still tills den har passerat.
• Om du ser renhjordar på fjällsluttningar kan fotografering och närmanden skrämma renen högre upp på fjället där det inte finns betesmarker. Var varsam och omtänksam.
• Vid skoterkörning, anpassa farten efter förutsättningarna och var aktsam.
• Vid vandring med hund var uppmärksam, håll uppsikt och följ de lagar och regler som gäller för hundar i naturen.