KLEF
KLEF
KLEF
KLEF

Lannavaara minneskyrka

Lannavaara minneskyrka, eller prinsessan Eugenies minneskyrka, är en helsvensk skapelse, med gula väggar och blå dörrar. Själva byn Lannavaara grundades år 1870 och i februari 1883 öppnade föreningen ”Lapska missionens vänner” en skola i Lannavaara för undervisning och vård av samebarn, med Johannes Roos som föreståndare. Själva barnhemmet invigdes 1888 och kom till genom prinsessan Eugenies försorg.

I slutet av 1880-talet skickade hon upp missionären August Lundberg till Lannavaara. Samme Lundberg ansåg att prinsessan Eugenies borde åminnas med en kyrka i byn. Trettondedagen 1934 invigdes prinsessan Eugenies minneskyrka av biskop Olof Bergqvist. Minneskyrkan förvaltades av Svenska Missionssällskapet i Stockholm ända fram till år 1954.

I början av 1950-talet ville Svenska Missionssällskapet skänka minneskyrkan till Vittangi församling, p.g.a. sin pressade ekonomi, men kyrkofullmäktige hade tillsvidare förklarat sig motvilliga att motta kyrkan. Därför uppstod tanken att Lannavaara by på något sätt skulle överta ansvaret för kyrkan. Detta föranledde att en stiftelse bildades i byn som var villig att motta kyrkan med dess alla inventarier. Enligt Svenska Missionssällskapets direktion, den 20 april och den 28 november, 1954 förverkligades det.
Den 28 februari 1954 bildades Stiftelsen Lannavaara Minneskyrka vid ett sammanträde, under biskop Jonzons ledning, och den dagen överlämnades minneskyrkan till den nyvalda stiftelsen.

Till styrelse valdes: Ordförande kyrkoherde Kuno Åberg i Vittangi församling. Övriga ledamöter var; Per Idivuoma, J P Pääjärvi, Johan Olsson-Svonni, Alfred Söderström och Johannes Vinnerbäck, samt Laina Spett, utsedd av Svenska Missionssällskapet.

Året 1973 blev för Lannavaara by en ovanligt livligt och händelserikt år, beroende på att minneskyrkan genomgick en grundlig reparation. Själva idén till arbetet väcktes under samtal mellan stiftets biskop Stig Hellsten och församlingens kyrkoherde, Sigvard Andersson. Tanken fördes vidare till stiftelsens styrelse, vilken med glädje och stort intresse gav sitt samtycke till planerna och dess genomförande. Man sökte kontakt med landshövdingen Ragnar Lassinantti, som omedelbart visade sig vara varmt intresserad av de uppgjorda planerna. Först av allt fick man hjälp med projekteringsbidrag, genom att landshövdingen ansökte medel från Norrbottens nödhjälpsfond. Nästa steg i förberedelsearbetet blev att söka resterande medel som behövdes för reparationen. Man ansökte om medel hos olika institutioner med förhållandevis gott resultat.

Ombyggnads- och reparationsarbetet omfattade följande: Stora läktaren ändrades till en mycket trivsam sal, närmast tänkt för barn- och ungdomsverksamheten, samt ett kök för kaffeservering. Ett sammanträdesrum byggdes, orgelläktaren togs bort och användes som ett förrådsutrymme. I nedre delen av kyrkan inredes en mindre sal till samlings- och serveringsrum, dessutom byggdes ett kök till nämnda rum. Gamla köket blev sakristia, och tidigare sakristian blev skrudkammare. Ny belysning installerades i hela kyrkan. Vatten och avlopp likaså och därför finns numera flera toaletter, även handikappvänliga. Hela kyrkan målades, både in och utvändigt, förutom innertaket som endast är tvättat. Förutom detta lades nytt plåttak. Kyrkorgeln är byggd år 1973 av Grönlunds orgelfabrik i Gammelstad, Luleå, och har fått sin placering framme i koret.

Söndagen 28 oktober 1973 framstår för alltid som en stor dag i Lannavaaras historia. Den dagen återinvigdes minneskyrkan av biskop Stig Hellsten, assisterad av kyrkoherdarna i Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi församlingar, samt kyrkvärdarna Alfred Söderström och Oskar Wuotilainen. Dessutom ärade landshövdingen Ragnar Lassinantti högtiden med sin närvaro. Högtidsdagen hade förutom de nämnda också en lång rad särskilt inbjudna gäster, bidragsgivare och ansvariga för arbetets genomförande. Från byn hade man ställt upp och många långväga resenärer bevistade högtiden. Antalet besökare uppgick till cirka 800 personer och alla bjöds på kaffe och middag

Predikan på högmässan hölls av kyrkoherden Sigvard Andersson och altartjänsten av kontraktsprosten Rune Klingert. Vittangi församlings kyrkokör medverkade, under ledning av organisten Ragnar Lindvall.

Till själva invigningen erhöll minneskyrkan ett bidrag från Kempefonden för inköp av ett konstverk, ett kors i träd med namnet; Korset mot klotet och som kom på plats i maj 1974.

Trettondag jul, år 1984 firades 50-års minnet av kyrkans invigning, med biskop Olaus Brännström, som huvudtalare. Traditionellt hålls laestadianska möten i Lannavaara under trettondag jul. Under flera dagar samlas folk till laestadianska bönemöten kring Guds Ord med lekmannapredikanter från olika delar av nordkalotten.

År 1991 tilläggsisolerades kyrkan utvändigt. En ny trädfasad sattes upp, samt målades. Tornet och spiran målades på nytt, ett tredje glas monterades i samtliga fönster och målades. Nya golvmattor lades på övre våningen. Efter denna reparation återinvigdes kyrkan, söndagen den 6 oktober med en sammanlyst Högmässa, som förrättades av biskop Gunnar Weman, biskop em. Olaus Brännström och pastorsadjunkt Teresia Koivuniemi.

När man besöker Lannavaara minneskyrka upptäcker man minnestavlan där det står att läsa:

I tacksam åminnelse av H.K.H PRINSESSAN EUGENIE * 1830 + 1889 grundaren av ”Lapska Missionens Vänner” uppfördes detta kapell 1933. ”VAD HON KUNDE DET GJORDE HON” Mark. 14:8